Välkommen till Indalsleden

Här kan du stanna och sträcka på benen vid utsiktsplatser som många har vilat ögonen på och fått kraft av. Indalsleden startar vid kusten i Timrå och Bergeforsen och går längs Indalsälvens vatten ändå upp till kusten till Trondheim i Norge.

Det stora deltat i Timrå kom till av en naturkatastrof 1796 längs Indalsleden och Indalsälven. Närmare bestämt i Ragunda kommun och skapade förutsättningarna för det numera kända turistmålet Döda Fallet. I deltat i Timrå finns det stora konstverket ”Y:et” som mäter 30,5 meter på höjden och som skapades av konstnären Bengt Lindström år 1995. ”Y:et” är ett landmärke vid Sundsvall-Timrå Airport. För den som vill veta mer så finns det många tolkningar och kopplingar gjorda till naturen och bygden varför Y:et kom till. Naturkatastrofen som hände 1796 i Indalsälven och skapade Döda Fallet i Ragunda stod den så kallade ”Vildhussen” för. Anledningen bakom katastrofen sägs vara både dåligt väder och kanske en hel del missbedömningar. Vildhussen var anlitad att göra en timmerränna för att kunna flotta ner timmer till kusten på ett bättre sätt. Denna dåtidens konsult fick det hett om öronen då vallen brast och tömde hela Ragundasjön på mindre än fyra timmar. Ingen människa kom till skada men förödelsen blev total och landskapet förändrades för alltid. Man kan tro att detta var den största naturpåverkan som hänt längs Indalseden. Men går man så långt tillbaka som för 25 miljoner år sedan så skedde ett gigantiskt vulkanutbrott. Detta vulkanutbrott skar en djup skåra i jordskorpan och på så sätt valde Indalsälvens vatten att följa denna skåra ner till Bottenhavets kust i dagens Timrå och Bergeforsen. För er som också tycker att det behöver röjas mer för utsiktens skull så är vi i föreningen tacksamma om ni också vill engagera er i denna fråga. Föreningen Indalsleden jobbar på att inleda ett större röjningsprojekt längs stora delar av leden och du får gärna vara med! Eftersom jordbruket försvinner från landsbygden så försvinner också de öppna landskapen när inga djur längre betar på markerna. Vi vill gärna dra vårt strå till stacken att hålla både vyer, landskap och bygder vid liv. Väl mött längs Indalsleden!

Text: Jenny Melin

I sommar spelas det musikteater vid Döda fallet om den sägenomspunna Lapp-Nils liv. Denne ikoniska storspelman vars särskilda sväng i musiken fick folket att dansa timtal i sträck. ** Hur blev han denna dåtidens rockstjärna, han som föddes in i lågstatuslivet som sockenlapp? Då för tiden, alltså när Lapp-Nils föddes på tidigaste 1800-talet, var det nog ingen i Jämtländska Hallen som räknat med att Lisbets och Jonas lille son så diametralt skulle bryta med sin ärvda tradition att vara sockenlapp. – En sockenlapp var en same som vistades i bygden och var anställd av socknen för att utföra bestämda sysslor åt bönderna. Socknen höll med bostad i utbyte mot utfört arbete, berättar Ewa Ljungdahl arkeolog med samisk historia som specialitet. I Jonas fall bestod arbetet av att avliva och flå hästar, ett jobb som bönderna i trakten måste få utfört och samtidigt helst inte ville befatta sig med. – När Lapp-Nils var 12 år försvann hans pappa Jonas. Varför vet ingen och inte heller vart han tog vägen. Men för Lapp-Nils och hans mamma Lisbet innebar försvinnandet att de båda fick överta Jonas sysslor. Att avliva och flå hästar var dock inget jobb för en kvinna som närmade sig 55 år och ett barn på 12.

Tillsammans lämnade de Hallen och tjänsten som sockenlapp och begav sig till Norge där Nils fick gå i spelmanslära samtidigt som de försörjde sig genom att hjälpa till på gårdarna. När Lapp-Nils några år senare återvände till sin hembygd hade ryktet om hans särskilda spelmansförmåga föregått honom. Lapp-Nils komponerade och spelade allt från riktigt skör musik till kraftfulla melodier med utåtriktad energi. Det råder ingen tvekan om att Lapp-Nils var en stor konstnär och stilbildare, trots att ingenting finns nedtecknat efter honom. Istället är det hans elever som fört musiken vidare några generationer senare. Och just detta faktum är extra spännande. – Det kittlar att Lapp-Nils musik ter sig så olika beroende på från vilken källa musiken kommer. Det visar på Lapp-Nils stora kvaliteter som spelman. Han var så mångfacetterad i sitt konstnärskap , säger Leif Ottosson, musikalisk ledare. Ovissheten är alltså Lapp-Nils följeslagare så här drygt 150 år efter hans död. Det finns mycket lite fakta om honom men desto fler hörsägner och senare nedtecknade berättelser. – Föreställningen ”En musikalisk fantasi om Lapp-Nils” är ett drömspel, en fantasi som delvis bygger på fakta om hans liv men som ibland också blir oss svaret skyldig, säger Monica Bergander, producent på Estrad Norr.

Premiär är det den 30 juni 2023 vid Döda fallet! – Äntligen kan vi sätta upp föreställningen vid Döda fallet! Spelplatsen är unik i sitt slag med en vridläktare och miljö som ger fantastiska möjligheter. Produktionen är vår största satsning någonsin med totalt 21 medverkande skådespelare, musiker, dansare på scenen. Vi hoppas kunna bjuda på en folkfest och att publiken får med sig ett fint minne från Ragundadalen, avslutar Monica Bergander**

I Ragundaområdet finns bergarter och landskapsformer som visar på en komplex geologisk utveckling. Här finns olika geologiska fenomen av unik nationell och internationell karaktär som är synliga för besökaren. I geoparken finns över 30 besöksplatser med geologiskt intressanta fenomen eller av natur- och kulturhistoriskt värde som människor kan uppleva gratis berättar Peter Ladan som är projektledare för Geopark Indalsälven. Vi arbetar för att utveckla den lokala besöksnäringen. Geoparken verkar för vård och skydd av området och ger en kvalitetsstämpel på områdets betydelse för olika geologiska, naturhistoriska och kulturhistoriska aspekter. Döda fallet är geoparkens centrum. Det finns mycket fakta och information att läsa på den nya hemsidan. Invigning sker den 10 juni i år.

Text: Joakim Söderberg

Indalsälven är lämplig att paddla i från maj till slutet av september. Dagsturer rekommenderas mellan Järkvissle och Liden. Tvådagarsturer kan tas utmed hela leden. Indalsälven är ringlande och smal mellan branta bergssidor från Forsstrand vid länsgränsen ner till Lidenbron. Därefter blir Indalsälven bredare och får ett mer sjöliknande utseende. Vid kanotrastplatserna finns raststugor med liggplatser. Det går bra att tälta på alla rastplatser och det finns utebord och torrtoaletter uppsatta. Använd i första hand de eldplatser som finns anordnade och tänk på att eldningsförbud kan förekomma. Se till att sopor samlas i påsar och lämnas i soptunna vid rastplatserna.

Dagstur: Start nedanför Järkvissle kraftverk, Klubbänget, Innan Sillre kraftverk, Sandriset, Liden. Bärmon är även en bra alternativ startplats för kanotleden. Nedfart för bil finns vid Järkvissle kraftverk. Vid Klubbänget, en dryg kilometer nedströms kraftverket i Järkvissle ligger nästa kanotrastplats. Innan Sillre kraftverk finns en grillplats vid stranden. Bilväg finns fram till platsen. Rastplatsen Sandriset är en vacker rastplats längs kanotleden. Från Sandriset går en stig till det 20 meter höga vattenfallet Brattfallet. 500 meter nedströms rastplatsen mynnar Kvarnån ut i älven. På terassen vid åns mynning ligger Sillre såg. Efter Lidenbron ligger en rastplats på norra stranden.

Lång sträcka: Start vid Långliden, sedan Boda såg, Järkvissle-Liden (Dagstur), Nilsböle, Östloning, och Kävstabron vid Indal. Långliden, Forsstrand är startplats för Indalsälvens kanotled och ligger på gränsen mellan Medelpad och Jämtland. Boda såg, en rastplats på den högra stranden vid Kvarnåns utlopp i älven. Järkvissle-Liden (Samma kanotled som Dagstur ovan). Nilsböles rastplats ligger på älvens norra strand nedanför riksväg 86. Vid Östlonings by ligger nästa rastplats. Här finns en fin badstrand. När man paddlat ytterligare 5 km når man Kävstabron och campingplatsen vid Indal.

Text: Joakim Söderberg